När jag får tid ska jag - bor mest i Sthlm numera - se över hela den här webbplatsen. Böckerna intill köps, tex, enklare på adlibris.se.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-06-21 02:07 6 kommentarer
Med 69 procent av rösterna - det största stöd en colombiansk president någonsin fått - vann uribismens kandidat Juan Manuel Santos söndagens presidentval i Colombia. Helt som tippat. Santos är inte bara från presskonglomeratfamljen som äger landets största dagstidning och en rad andra avgörande medier utan har också som försvarsminister varit ytterst ansvarig för flera av landets värsta skandaler de senaste åren - den av världen fördömda attacken i Ecuador, militärens mord på fattigpojkar och säkerhetspolisens spioneri och attentat mot oppositionen. Men det har inte spelat någon roll. Juan Manuel Santos har med sin sympatiska framtoning lyckats få folk att glömma skandalerna - det sorgliga är att det bara är de stora städernas intellektuella som bryr sig - och i stället se honom som en garant för att Colombia ska fortsätta att få militärt stöd från USA för att hålla Farc på mattan.
Mycket är intressant med valet av Santos, men mest spännande blir att följa hur relationerna mellan Colombia och Venezuela ska utvecklas med honom som president. Chávez sade för ett par månader sedan att han skulle frysa alla relationer med Colombia om Santos blev vald, efter att den senare hävdat att han skulle ha agerat exakt på samma sätt som han gjorde i Ecuador (gå till militär attack på ett annat lands territorium) om han fick chansen igen. Ett sådant uppförande skulle givetvis innebära ett storkrig i regionen, och det är möjligt att det är det som nu väntar. Jag tror inte det, men om bara en av presidenterna på de två sidorna om gränsen håller ord är det svårt att se hur ländernas folk - historiskt och ekonomiskt sammalänkade - ska kunna ha normala förbindelser med varandra.
Den colombianska uribismen - med dess nye arvtagare - har på ett paradoxalt sätt börjat likna den argentinska peronismen, fast uppdaterad och från höger. Av det som utspelat sig i Colombia under nollnolltalet finns förutom likheter med Argentina för ett halvsekel sedan också slående likheter med dagens Italien och Israel. Det förra internt, de senare externt. Mer om den saken i min kommande bok samt om hur det kom sig att det politiska triangeldramat USA-kokain-Colombia slutade i en så total konsolidering av högern i Latinamerikas vackraste land.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-06-04 23:48
Lessen att inget händer här just nu o dessvärre lär tystnaden fortsätta nån vecka eller två. Måste ta hand om son o styra upp min bok som går i tryck snart.
Samlade essäer, krönikor och reportage om liv, död, knark, män, manipulation och megastäder.
Politiskt resereportage om Latinamerikas radikala förvandling. Inbunden utgåva slutsåld.
Om djurrättsrörelsens genombrott och andra laddade frågor: Vem har rätt att döda och varför?
Skrivet av Tidningen Anti 2010-06-21 10:59
Antis analys från Colombia
Hej Magnus,
Här en länk till Tidningen Antis analys av valet, på plats i Colombia:
http://www.tidningen-anti.se/?artikel_id=308
Allt gott,
Tidningen Anti
Skrivet av Andres 2010-06-23 01:17
Tragiskt
Mycket tråkigt och tragiskt att detta har skett i Colombia. Trots att Mockus haft jättestarka argument på sin sida så har han inte lyckats övertyga Colombianerna att han är rätt man att leda landet. Jag tror att kriget kommer trappas upp mot farc och relationerna kommer försämras, vilket ironiskt nog troligtvis bara kommer stärka Santos position. Försämras relationerna med grannländerna och Chavez och Correa fortsätter att fördöma Colombia så kommer detta påvisas av Santos i nästa valkampanj och folket kommer återigen sluta upp bakom honom av rädsla för "hoten". Diskuterar en hel del med santos/uribe anhängare och det är verkligen att som att tala med sanna fanatiker. Av det tydliga valfusk som försigick så vägrar man antingen att tro på det, eller man säger att Santos är rätt val ändå oavsett ifall det finns fusk. Naturligtvis så kommer det att bli en förändring en dag, det blir det alltid när saker går för långt, men tyvärr kommer inte Mockus vara med då och en man med större psykologisk insikt i det colombianska folket får man leta efter. På grund av hans sjukdom så är det tveksamt att han ställer upp igen. Det är bara att hoppas på Petro som är relativt ung och kan hålla på ett bra tag till. Han är jätteviktig i den colombianska politiken.
Skrivet av magnus 2010-06-23 20:32
xx
hej andres. håller med om att petro är den colombianska politikens just nu viktigaste person, liksom att claudia lopez är den intellektuella världens viktigaste röst. detta med att uribismons anhängare menar att valfusk o andra processfrågor "inte spelar någon roll" är tragiskt men tyvärr väldigt typiskt för colombia. landet är så polariserat att få bryr sig om att respektera spelets regler. o därför får landet aldrig några långsiktiga lösningar. man bara plåstrar.
Skrivet av andres 2010-06-24 21:05
Tack för tipset!
Ska läsa lite om den där claudia lopez, verkar vara en intressant kvinna. Har bott en hel del i Colombia och min familj där är mestadels goda uribe anhängare vilket gör att jag sällan reflekterat förut över dess negativa aspekter. Jag förstår att Santos har ett sånt stort stöd som han har (även om det med fuskets hjäp troligtvis är inte fullt lika stort som media vill påskina.). Man sugs lätt in i det själv när man bor i landet. Det är först när man kommer utomlands som man får ett annat perspektiv.
Det är skrämmande när man ser hur killar som petro och mockus fullkomligt sopa banan med allt motstånd i debatterna med jättestarka och intelligenta argument (även robledo gillar jag från polo democratico), och inte 10% ens tar in det de säger. Såg en fullkomligt briljant reklamfilm för mockus kampanj med ett ståupp-framträdande av den mördade Jaime Garzón. Lika rolig som sann och tragisk. Håller på och läser lite om honom nu också, verkar ha varit en fascinerande figur, som liksom mockus använde sig av humor för att attackera fanatismen och trångsyntheten i colombia. Jag tror att det är rätt taktik att få genomsnittscolombianen att skratta och börja reflektera lite över hur han egentligen tänker. Göra honom mer medveten. Ändra på det genom ilska är ganska svårt, för det ger bara Santos och uribismen ett skäl till ytterligare "hårda tag" och man slutar helt att lyssna på oppositionen.
Skrivet av Bellis 2010-06-30 05:09
Usch låter som om man måste tänka sig att läsa en bok till ? Men Du tänker väl inte göra en Myrdal och skriva böcker som småbarnsfarsa, de små telingarna lär ju behöva farvatten för att gro upp, så jag klarar mig väl ?
Skrivet av magnus 2010-06-30 10:44
nejdå bellis. oroa dej inte. du är min förebild som farsa.