När jag får tid ska jag - bor mest i Sthlm numera - se över hela den här webbplatsen. Böckerna intill köps, tex, enklare på adlibris.se.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-30 22:00 28 kommentarer
Som läsare av denna blogg vet hör Noam Chomsky inte till mina idoler och han har ingen vidare koll på vad som händer i södra Colombia, men analysen i detta föredrag är helt korrekt. En liten läxa till Olle Svenning o andra som svävar vidare i villfarelsen att kritik av kriget mot narkotikan är en högerposition. I ingen del av världen utom Sverige är det så. Ingen. Apropå den lite lustiga Arenadiskussionen om att gå eller inte gå under enade fanor är det kanske dags för svensk vänster att ansluta sig till den globala radikalismen i en av världens största politiska frågor. Men jag gissar det är som vanligt; när nordisk vänster i ett globalt perspektiv är i promilleminoritet så är det bara världen, den förkrossande majotiten, som har fel. Jorå, den sången har man hört. Nedanstående perspektiv är ett av alla som behandlas i min kommande bok.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-30 08:31
Är sent ute här inser jag för jag hade helt missat att naturvänstern samlats till Arenabashing på Söderbokhandeln i tisdags. Slutar aldrig o imponeras över hur mycket energi tidningen lyckas få på fötter o jag måste säga att bara det är värt en jag vet inte hur stor eloge. Vilka andra vänstertidningar har nån brytt sig om på sistone? Fint att Per tog debatten även om man av referaten förstår att jeansjackorna var jobbiga. Arena är uppenbarligen skitviktig för en massa människor. Det är fint. Väldigt fint. Svårt o se det som annat än ett betyg. Nedan två intressanta referat jag gissar de flesta redan läst:
Colonial house for rent in Bogotá
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-27 04:57
Our lovely house in Bogotá is up for rent from May 8 2011 to Jan 8 2012. Three big rooms around nice patio, two huge fireplaces, two bathrooms, all furnished and equipped, internet/telephone/printer, two bikes. More than 120 square metres total. Best part of La Candelaria, the city's old town. 1,2 million colombian pesos/month (620 USD). Fine for 2 or 3 people. Not good to share with people you dont know. Contact: Magnus Linton, info@magnuslinton.com. More photos.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-24 21:38 13 kommentarer
Förbeställer du min nästa bok Cocaina - en bok om dom som gör det får du den för hundra kronor om du slår till före sista februari. Sjukt billigt o så där nästan gratis kommer det aldrig att bli igen. Bra också om så många som möjligt som är säkra på ni kommer köpa boken beställer så är det lättare för förlaget att fatta beslut om upplaga. Erbjudandet finns här i Atlas butik.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-24 08:26 22 kommentarer
Lyssnade på Filosofiska rummet Värde är lika med njutning o håller förstås med Doktor Brax i det han säger - invändningarna från Jeanette Emt kändes väldigt mediokra för att komma från en filosof - men jag hajar verkligen inte vad som skulle vara nytt i detta. Väl bara gammal vanlig hedonistisk utlitarism, eller missade jag nåt?
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-22 23:51 8 kommentarer
Ser på Karolinas blogg att nästa nummer av Arena kommer handla om posthumanism. Vackert! Ytterligare ett finger åt alla sossegossar som gått runt o ackumulerat makt på att just vara det; gossar, sossar - o humanister. Är konstigt att ingen i Sverige - kan förstås ha missat nåt - inte slaktat humanismens uppblåsta ko tidigare. I min bok Veganerna fanns perspektivet om hur humanismen låg i vägen för moralisk o filosofisk utveckling med som en idé men fick aldrig någon rejäl utveckling. Sen dess har tio år gått o än i dag går människor o tröstar sig med begreppet "människovärde" som om det var något annat än ett tomt begrepp, helt utan analystiskt värde. Karolina varnar känsliga läsare redan nu o det lär behövas. Blir skoj o höra hatkören.
Ang Kulturradions diskussion om Arena kan jag inte låta bli att tänka på hur absurt det var att både Suhonen o Svenning verkligen ser Arena som en SOCIALDEMOKRATISK tidning. Så galen är sossarnas självbild att när en tidning uttryckligen säger att den är vänster men INTE socialdemokratisk o rekryterar redaktörer som inte är sossar så begriper ändå personer som Suhonen o Svenning inte att det är på det viset. Kan liksom inte fatta det. Var lite som att de sa: "Arena FÖRSTÅR inte att den är socialdemokratisk". Intressant. Mycket. Säger en del om svenskt sosseri. Märkligt stor bunker för o vara så trång.
Cocaína – a book on those who make it
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-21 05:20 4 kommentarer
My book Cocaina (published in Swedish September 2010) is a project I have been working on reluctantly since 1989 when I first set foot in Colombia and had a ringside seat at Pablo Escobar's all-out assault on the state. Escobar and his henchman killed thousands of innocent people, but 20 years later, after the US spending $15 billion dollar on its drug war, Colombia produces five times as much cocaine as during the Escobar era, and consumption worldwide is on the rise. A drug-fuelled civil war has forced four million people from their homes, making Colombia the seat of one of the world's gravest humanitarian crises. Guerrilla forces tear the country apart, and a third of Colombia's congress is under investigation for collaborating with death squads.
What happened between Escobar's death in a rooftop shootout in 1993 and the present? What will happen in the politicized world of cocaine and the drug war in the years to come? Colombia still produces 70 percent of all the world's coke and is the perfect laboratory for producing illegal drugs. But why? How is this truly global industry affecting poor peasant families on the run from armed groups financed by drug money? Military tension between Colombia's right-wing government and socialist Venezuela has become a security threat for the entire hemisphere - how does cocaine and the US war on drugs play into this unsettling geopolitical game? What, in the end, is the future of cocaine?
The book tackles these questions by following coca growers, drug traffickers, refugees, hit men, anti-drug police, cocaine processors, politicians, intellectuals, DEA-directors, cocaine tourists, guerrilla fighters, death squads and the many victims of violence. It is based on three years of research and more than 100 interviews. When I began my love affair with this deeply-scarred and deeply-beautiful country, I promised myself that I would never add another book to the already lengthy row of journalistic tomes on Colombia and cocaine. But I slowly realized there was something missing in what I read so finally I decided to come up with my own contribution.
Extract from Swedish press, Reviews of Cocaína:
"I don't know of any other Swedish journalist that with the same ease as Magnus Linton can move between the reporter's presence, summaries of the fruits of academic labour and global political analysis: like a skilled driver, he manages to keep the style regardless of road conditions. There is something cinematic about his art of reporting: violent Spanish slang exploding the narrative, contrasted with nature poetry. It is a story about catastrophy, yet without phony advices or solutions."
Björn af Kleen in Sydsvenskan
"Cocaina describes a reality in a constant state of change and in his stories from different corners of Colombia, Linton manages to weave in complicated historical perspectives in such a matter of factly way that you don't even notice. He even manages to here and there illuminate the ‘other' Colombia - the incredible country beyond drugs and violence that Linton himself would prefer to tell us about. It is in many way a brilliant book, based on stories that were not only difficult to write but also dangerous."
Lars Palmgren in Swedish Radio's P1:s Kulturnytt
"The thing with Cocaina is that it is damn good without the author himself being too visible. Linton does not write himself into the story, he does not position himself on the issue of legalization, except in a sweeping formulation in the preface about how he ‘neither wants cocain in the grocery store nor to live in a drug-free society'. And this is certainly not a pamphlet about a drug, rather it is an exposé on Colombia: a well researched and loving portrait of a nation with an unusually violent contemporary history."
Philip Teir in Dagens Nyheter
"I notice while reading that I forget that there are actually people who use cocaine, all the users and abusers are abstracted by the concept of 'demand'. This approach is admirable in all its stubborn consistency: we see the politics of cocaine much more clearly when we don't mix in the reasons why people take drugs, the misery and the moralizing. Some might argue this makes half the picture. Linton seems to suggest that the picture this way gets so much clearer, and I agree."
Ulrika Stahre in Aftonbladet
"Among all the exciting different strands in Magnus Linton's story the most fascinating one is about how the USA's war on drugs in Colombia is no longer concerned with exterminating cocaine, but rather about using the drug as an excuse to maintain geopolitical power in the region. This dimension makes it all the much harder to propose a simple solution to the humanitarian catastrophy that is the global war on drugs. Magnus Linton is wise enough to not shrink his magnificently complex story to a package of simple solutions."
Johannes Forsberg in Expressen
"Linton skillfully switches between macro and micro perspectives. From portraits of partying backpackers and poor peasants growing coca, to the political game and its history and present. It is difficult to nail down power structures in both small and large contexts without becoming overexplicit, but Linton succeeds. A condition for this is the liberating lack of sentimentality that characterizes the book. Informed and straightforwardly, Linton tells us about the course of events and their history, without ever glorifying or victimizing anyone. At the same time the book is imbued with a strong pathos. The drug trade is an ever-present backdrop for a larger story on power, state and poverty."
Elin Grelsson in Göteborgs-Posten
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-20 10:12 12 kommentarer
Lyssnade på debatten om Arena i Kulturradion o här en kommentar för nu måste det ju bli nåt stopp på Olle Svennings galopperande lögner, om inte annat för hans egen skull. Och Arenas. Har respekterat honom i alla år men nu undrar man lite vad som hänt. Ålder? Andra bekymmer? Sprit? Funnit barnen på kokaintoaletten?
Häromdagen hittade han i Sveriges största tidning på att jag skrivit att arbetarklassen var "obildad, rentav obildbar" vilket givetvis var ren lögn. Tänkte att det kan väl passera eftersom allt - verkligen allt - jag skrivit byggt på motsatsen o påståendet är omöjligt att ta på allvar. Fånigt. Kunde emellertid inte släppa tanken på varifrån det rent psykologiska behovet av ljug kom och det var det som fick sitt svar i radions debatt. Svenning har för några år sen blivit upprörd - "förfärligt upprör", som han sa i radion - över att jag och Karolina Ramqvist i Arena "drivit en linje om legalisering av knark". Intressant. Eftersom det är lögn. Igen. Lätt att kolla. I vilket nummer, vilken artikel, vilket stycke står det? En "linje" bör väl innehålla i alla fall EN text. Vilken? Låt höra Olle. Ett litet citat. Eller referat. Bara något som stödjer påståendet. Som försvar för varför vi ska fortsätta läsa dig i andra ämnen. Om inte annat.
Men eftersom fantasin är just fantasi blir saken ju bara intressantare. Vad har Svenning läst? Inget, förstås. Det är bara ilska. Blossande ur - ja vadå? Sverige är ett u-land i drogpolitisk diskussion o jag är van vid att kritik av svensk narkotikapolitik omdelbart tolkas som "drogliberalism". Har inga problem med det eftersom det ju i relation till svensk linje bara betyder att man erkänner en skillnad på bruk/missbruk, inte tror på ett narkotikafritt samhälle och är för sprutbytesprogram. Hela den demokratiska världen är på min sida här. Till och med de flesta svenska ledarsidor numera o där måste jag säga att jag tar åt mig en del av den opinionsbildningen. Aftonbladet är ensamt om att ännu sova o jag undrar om det inte är där skon klämmer. Den galopperande insikten om att man sitter ensam kvar i tokerier alla andra lämnat. O så attack istället för att medge feltänk. Maskulinitet kallas sånt. O lugn Olle, vi ser det. Ser dej.
Texten jag gissar Svenning syftar på är min idéhistoriska genomgång av den svenska drogpolitikens rötter, alternativt Karolinas text om cannabis i samma nummer. Ingen argumenterade för nån legalisering av "knark". Jag tvivlar - o nu är jag ärlig - på att Aftonbladets ledarsida vet vad "knark" är för nåt. Låt höra Olle, vad är "knark"? Kan du säga nåt om det? Har du tänkt nåt kring det? Läst nåt? Erfarit nåt? Tror vi är många som skulle vilja höra din definition. Och "legalisering", som du hävdar att vi drivit, vad betyder det? Legalisering av vad? I vilken enhet (Sverige, EU, världen)? Den där linjen som du läst i Arena, vad hade den för definitioner? O i vilken enhet skulle legaliseringen gälla? En sådan "linje" hade väl rimligen svar på sådana frågor? Hur löd dom?
Nej, just det. Du har aldrig läst den där texten. I alla fall inte i Arena. Du har retat upp dig på mej o Karolina av skäl vi får fortsätta att fundera över. Det är intressant. Men återkom gärna när du och Aftonbladet skaffat er åtminstone ett uns av kunskap kring vad den globala debatten om narkotika och narkotikapolitik handlar om. Jag menar för er egen skull. Obildningen är pinsam. Alla skrattar. Texter jag skrivit i ämnet har publicerats i International Journal of Drug Policy, vad tror du det är för tidskrift - ett haschrökarblad?
Jag vet inte hur djupt Sverige kan sjunka i denna fråga, men när landets största tidning inte kan läsa en text publicerad i en av världens ledande akademiska tidskrifter i ämnet utan att se så rött att lögnerna sprutar ur pennorna så är det rätt sorgligt. Tragiskt. Eller jag tror egentligen bara att det är väldigt talande. Berättar nåt om Sverige. Att Olle Svenning, en intellektuell, önskar Arenas temanummer om knark opublicerat är - om man tänker efter - en total skandal. Vad som stod där var idéer som aldrig tidigare publicerats i Sverige. Numret mottogs mycket uppskattande i de stora tidningarna - utom på Aftonbladets kultursida, då bestående av ett gäng gubbar som ett par år senare fick gå allihop, som skrev en så tjockskallig text att nuvarande kulturchef skulle dö av skam om hon såg den. På vilket sätt skulle svenskt idéklimat idag ha varit hälsosammare om de tankarna o den researchen aldrig gått i tryck? Hade arbetarrörelsen mått bättre? Arbetarklassen? Är det så vi ska tolka det? Och vad betyder i så fall den tolkningen - i förlängningen? Sverige och knarket börjar bli en riktigt intressant story. Ska återkomma till det. Den regerande kristna högern där jag bor - bara för att ge lite perspektiv - försöker nu klamra sig fast vid makten med hjälp av den svenska idén om narkomaner som pest, att bruk o missbruk är samma sak o att rena nationer är den enda vägen. Svensk narkotikapolitik - uttryckligen refererad till här i Colombia - är nyfascisternas senaste slagträ. Grattis Aftonbladet.
I övrigt var Kulturradions diskussion intressant, inte minst Svenning som med sköna historiska perspektiv kunde säga precis vad jag alltid tänkt i denna debatt om Arena; det är väl jävla utmärkt att de här skiljelinjerna nu kommer fram o blir så extremt tydliga. Att folk fattar att det finns en vänster för vilken det är självklart att publicera ett sånt nummer som det vi gjorde om knark, och att det finns en vänster som tycker att den informationen är farlig för arbetarklassen och därför bör undanhållas. Ser fortfarande Olle Svenning som Sveriges viktigaste ledarskribent, och just därför är det så obehagligt när han är ute och cyklar. Men det blir nog bättre.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-19 19:54
Lite ur slag här för en polare dog i går. Ramlade från ett träd när han skulle plocka en orkidé till sin fru. Krossade skallen. Framför ögonen på sin sjuårige son. Colombia är absurt. Alltid överraskande. Inte alltid roligt.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-19 06:32 5 kommentarer
Vill än en gång tipsa er som läser spanska om sajten Sin Permiso. En underbar plats proppad med vänstertexter från stora delar av världen, främst Latinamerika och Sydeuropa men även USA. Varje dag läggs nya essäer ut och visst är det pinsamt gubbigt - i stora delar av Syd, inte minst på vänsterkanten, talar fortfarande bara män - o det vimlar av trötta marxister som Howard Zinn, Samir Amin och Tariq Ali men här finns också en hel skatt av mina favoritskribenter i fråga om Latinamerikaanalys; Raúl Zibechi, Laura Carlsén, Pablo Estefanoni och många andra. Estefanoni var länge argentinska tidningen Claríns Boliviakorre men jobbar nu också med Le Monde Diplomatiques upplagor i södra Sydamerika. För ett par dagar sen gjorde han en spaning om 2010 och det var vältänkt men inte så rolig läsning.
Han tänker sig att högerns seger i Chile följs av att Lulas efterträdare i Brasilien - fd gerillarebellen Dilma Rousseff - förlorar valet och Latinamerikas viktigaste land glider arbetarpartiet ur händerna och återgår till en ekonomiskt högerliberal linje under oppositionen José Serra. I Venezuela går det fortsatt utför och Stefanoni citerar apropå statlig ineffektivitet o skenande korruption landets tyngsta sociolog Margarita López Maya, tills nyligen entusiastisk om Chavez: "Det bolivarianska projektet har förlorat sin riktning mot en deltagande demokratisk socialism och istället utvecklats till ett auktoritärt och byråkratiskt statsstyre som lever på oljan och inget annat."
I Paraguay pekar enligt Stefanoni allt mer mot att Fernando Lugo kommer plockas bort från makten av högern, men att det kommer göras på ett mindre brutalt sätt än i Honduras. Inte med gevärspipor utan med ett juridiskt montage. I Colombia skrivs med all sannolikhet konstitutionen om så att Alvaro Uribe kan väljas en tredje gång, något som i praktiken skulle begrava demokratin och göra landet till en semidiktatur - o med två fullfjädrade populister vastvuxna vid makten på var sida om gränsen lär den militära sammandrabbningen med Venezuela till slut skapa sig själv.
Ekonomisk ser det ljusare ut. De länder det kommer gå bäst för - i alla fall om man får tro Moodys - är Brasilien, Bolivia, Peru, Chile och Colombia. Intressantast här är, vilket Stefanoni påpekar, att Bolivia - under lång tid själva sinnebilde för ekonomiskt kaos och turbulens - idag är en av kontinentens ekonomiskt och politiskt mest stabila länder.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-17 21:40 2 kommentarer
Olle Svenning har en inte helt begriplig text i dagens Aftonbladet där jag nämns som - jorå, här står allt still - drogliberal. Artikeln är svår att säga något klart om då dess fria fantasier springer ur ett ängsligt psykologiskt inre. Svenning är en av Sveriges allra mäktigaste miljonärer - bygger just nu en åttamiljoners sommarstuga i västkustens mest exklusiva överklassghetto, jo det är sant - o med sånt växer, av rena komplexmekanismer, ett droglikt behov av att fiktivt hålla sig kvar på marken genom att låtsas som om andra seglar ovanpå genom att "finna arbetarklassen obildad, rentav obildbar". Har jag nånsin skrivit det? Har jag nånsin tänkt det? Ett litet citat som stöd om man får be. Under 90-talet hade just Greider o Svenning en rolig debatt som klädde av Svenning som aristokrat. Jag tyckte då att Göran slaktade Olle lite väl lätt, men när man idag har facit i hand får man nog säga att han hade rätt. Överklass som låtsas vara arbetarklass är en genre för sig. Sök rätt på den debatten. Skoj läsning. Det här lyxbygget är den svenska medievärldens största snackis just nu och jag är rätt säker på att en seriös mediekritiker som Dan Josefsson om något år kommer publicera ett stort avslöjande om vad det, rent konkret, betytt för det svenska opinionsklimatet. En fantastisk story om svensk medieelit 2010 och hur tystnad skapas. Djupt tragisk.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-17 18:07 7 kommentarer
En sån sorg det vore om Chiles extremt framgångsrika vänsterstyre idag faller för en Berlusconilik högerman. Är nåt obehagligt detta med att den klockrena högern är tillbaka i Chile o kanske får makten för första gången sedan Pinochets dagar. Inte för att Frei känns så rolig, men det är ändå skillnad. Bara att hålla tummarna några timmar till.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-15 23:28 25 kommentarer
Med tanke på att 2 000 personer varje dag läser - eller i alla fall besöker - den här bloggen är det lite konstigt att så få kommenterar. Elina sa en gång att "jamen du är ju så jävla otrevlig" o jag tyckte inte det stämde men hon kanske har rätt. Vore hur som skoj med lite mer diskussion även om jag kanske inte har tid att alltid svara. O så här apropå ingenting ett bra inlägg in Arena-debatten. O här Karolina o Håkans svar till Bill o Bull.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-15 17:00 16 kommentarer
Alla som kan svensk vänsterhistoria måste le åt Greiders klapp på huvudet åt Suhonen i dagens DN; är det inte en tidskrift som väldigt väldigt starkt lyser med sin frånvaro i berättelsen? Hur kommer det sig att vår mest kramade socialist skriver om sin personliga relation till landets tidskrifter utan att nämna sin egen baby? Nån som minns TLM, Greiders barn?
Inte ens han själv tydligen. Eller jag gissar han skäms. Det var smalt, grabbigt, svenskt. Fem ölboys med akademikerkomplex som längtade åter till det 70-tal de själva vuxit upp i blev inte angeläget för andra än blonda pojkarna själva när feminism och invandring möblerade om Sverige. Så den dog. Snacka om elitism. Snacka om att segla bortom all sorts rörelse.
Projektet TLM var intressant som representant för den väl etablerade vänstergenren "det är nyliberalt att ha roligt"; den dansar inte, knarkar aldrig och har bara sex med motsatt kön. Missar livet. O sen när den blir 35 blir det kris. Terapi eller sprit. På nollnolltalet sågs TLM:s forna redaktörer - Greider, gängets fader, hade lämnat lärjungarna då - stupfulla yra runt på vänsterfester i Sthlm med munnen full av snus och händerna fladdrandes efter flickors bröst. Ensamma. Det var en sorglig scen. Världen var en annan. Vänstern hade börjat dansa.
Jag älskar Greider lika mycket som alla andra, men tror inte jag i dag skulle läsa en radikal tidning som redigerades utifrån hans preferenser även om han verkar ha tagit djurrättsfrågan o feminismen - i alla fall när den handlar om undersköterskor - till sig på allvar. Det, som mycket annat, hedrar honom. Jag vet inte om den strid som ritas upp mellan Arena och Tvärdrag är skämt eller allvar, men en tidning som ännu 17 år efter sin födelse river upp så mycket hat som Arena kan inte gärna vara annat än bra o hållbar. På något sätt. Får se vilket som blir Tvärdrags öde - TLM:s eller Arenas.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-15 06:01 2 kommentarer
När högern kuppade i Honduras applåderades det till och med på svenska universitet, medan det var uppenbart för demokrater att händelsen sannolikt skulle bli ett prejudikat för kommande mörker om saken inte snabbt ställdes till rätta. Det skedde inte o nu får jag följande mejl från en bekant i Paraguay. Mycket skrämmande, även om det verkar ovisst allt. Har inte följt Paraguay på sistone men dagarna innan kuppen i Honduras fick jag liknande mejl. Huh. Se det som ett nyhetstips ni som jobbar med aktualiteter. På slutfrågan har jag inget underbyggt svar, men efter Honduras känns det enda rimliga som: ja, det kan det säkert.
----
Hej,
Under de senaste veckorna har jag blivit varse om en hel del oroväckande signaler från vänner, familj och bekanta i Paraguay. Många påstår att en statskupp är på gång, enligt regeringen har man avstyrt två misslyckade statskupper inom en mycket kort tid. Tjänstemän från USA talar tydligen om "en framtid utan Fernando Lugo", samtidigt som det talas om att flera ledande militärer anser att Lugo inte är "legitim president" (Lugo har tydligen redan avskedat flera av dem). Samtidigt säger flera jag talat med att privat media under de senaste veckorna piskat upp en nästintill hatisk stämning med udden riktad mot Lugo och APC. Folk på gatorna säger att en statskupp inte är långt borta. Allt det här har jag hört ryktesvägen från folk inom landet. Jag har inga bevis för någonting. Vad tror du? Kan det här bli slutet för Paraguays första vänsterregering någonsin?
---
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-14 05:49 3 kommentarer
Dan Josefsson är en viktigt röst i svensk debatt o en av de roligaste vänner jag har, men det han fått ur sig de senaste dagarna börjar nå rätt skruvade nivåer. Ur dagens SR:
"Arena är inte bara en röst i mängden. Det är språkröret för socialdemokratins intellektuella."
Really? När jag i sex år bestämde över tidningens innehåll kan jag lova att sossefaktorn på skribenterna var extremt låg. O vad jag vet var/är ingen av de aktiva redaktörerna sosse. Säger: ingen. Skulle vara läsarna då han syftar på, men jag är rätt säker på att de flesta läsare röstar på vänsterpartiet o det av det enkla skälet att v har högre utbildade väljare än s och sånt spelar givetvis roll för konsumtion av en produkt som Arena. Men de är i guess också nyliberaler. De har ju utbildning o bor i storstad.
O här:
"Den här tidningen stöds på olika sätt utav LO. Hur kan det komma sig med tanke på att den här tidningen oftast är fullständigt ointresserad utav de frågor som verkligen är angelägna för arbetarrörelsen?"
Jag trodde det gått ett par decennier sen den siste övre medelklassmannen - Dan är läkarbarn - gjorde anspråk på att veta vilka frågor "som verkligen är angelägna för arbetarrörelsen", men det var fel. O att LO stödjer lär bero på att det är en demokratisk organisation som gillar pluralism. Jag vet inte vad Arena fått av LO, men det handlar om spottstyvrar - praktiskt taget ingenting - jämfört med vad LO ger till andra tidningar, organisationer och organ vars opinionsbildning ligger mer i linje med mainstreamvänsterns stöveltramp. Precis som Sollefteå är för litet för att ha ett kulturhus kanske Sverige är för litet för Arena, men det hedrar LO att man hittills stött radikalt o extremt o roligt o nytt idéskapande utan att lägga sig i. Kanske är slut på det nu så svenskarna får två Vår Bostad och ingen Arena. Grattis.
Arena är ingenting av det Josefsson o Suhonen fantiserat fram när de suttit o runkat över varje rubrik som haft ordet "sex" i sig och, av ointresse förstås, inte läst resten. Sexslutsatserna säger mer om grabbarna än om tidningen. Arena är ett smalt politiskt idémagasin läst av nästan ingen där i första hand unga teoretiskt intresserade skribenter möter läsare i ett prövande av politiska, etiska, feministiska, estetiska o ofta marxistisk baserade tankar om framtiden. Bara det. Klart det är elitistiskt. Klart det är exklusivt. Precis som det är elitistiskt att gå på universitet eller läsa en kultursida. Herregud. Varje nummer kommer ut för att skribenter och redaktörer jobbar kvällar o helger gratis. Är Sverige inte större än Sollefteå? Måste alla kulturtidskrifter, på vänsterns egen begäran, läggas ner? Har folket segrat när det inte finns nåt kvar att läsa? Vi har ju tidningen Traktor, kan vi inte få ha Arena då?
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-12 19:22 13 kommentarer
Fick ett mejl som tipsade om att mitt förra inlägg blivit omedelbart bönhört - tack, tack - i och med att Dan Josefsson och Daniel Suhonen i dagens AB under rubriken Arena - helt utan rörelse, för femitelfte gången får man väl säga från den tröstsökande vänsterns bänkrad, går till storms mot postmodernismen. AB hade själv en serie om "pomo" för ett tag sedan som på ett rätt bra sätt förklarade vad det handlar om, o varför de så kallade radikaler som skriker som stuckna grisar så fort begreppet kommer på tal mest gör det för att de är religiösa. Kristna. Möjligen omedvetet. Vill äta hamburgare utan att bli störda. Det är ju så jobbigt att tänka. O dessutom en överklassysselsättning. Kan vi inte gå på fotboll i stället? Det gör trots allt de flesta. O de flesta har alltid rätt för de är arbetarklass.
Att teologen Terry Eagleton blir artikelns teoretiska bas är självklart och talande, och den som läser Nina Björks fina sågning av Eagletons senaste verk kan bara lägga den som mall över Josefssons och Suhonens text så klarnar det mesta. Vänsters uppdrag är att trösta. Inte tänka. Samla, dunka rygg, omfamna, gå till kyrkan. Det är verkligen inget fel på att göra sånt men det man blir lite skräckslagen av att tänka på är ju varför skribenterna, som trots allt är journalister, tycker att just en tidning ska mobilisera till det. Fack, partier, rörelser, nationer, religioner, politiker, klasser, etc ska syssla med sånt - men en tidning? Hur skoj blir den? Finns ju dessutom hur många såna som helst. Bara att slå upp. Hur roliga är de?
Jag är rätt säker på att detta hat mot postmodernismen bara bottnar i okunskap. Visst saknas ibland klassperspektiv i Arena och jag delar uppfattningen att tidningen ibland på ett fånigt sätt - har säkert själv gjort mig skyldig till det flera gångar - tar spjärn mot "vänstern" för att slipa fram en kanske förment radikal ståndpunkt, men det hindrar ju inte att Arena, Glänta och Ord&Bild är de enda vänstertidningar i Sverige som levererar spännande TANKAR. Där en idédiskussion pågår. Att göra en tidning med avsikt att mobilisera till första maj är kanske ett lovvärt projekt, men inget jag skulle läsa. Här en essä jag skrev i just Arena och som jag tycker samlar hela denna diskussion om vänstern o postmodernismen i ett nötskal. Är det jag skriver ett "hot mot vänstern"? Texten handlar om postmoderna tendenser o är som jag ser det en attack på högern men som givetvis blir obehaglig utifrån den kristna vänsterns perspektiv eftersom den och Axess har så mycket gemensamt. Är texten "förstörande" för vänstern? Har svårt att se det. Däremot är den väldigt typisk för Arena.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-12 05:58 4 kommentarer
Varje natt innan jag somnar scannar jag svenska kultursidor i hopp om välformulerade idéstrider och en riktigt skrämmande insikt som drabbar en är att i Sverige verkar det inte finnas nåt att bråka om. Ingen är arg. Har inte läst ett enda intressant gräl på en hel månad. Inte ett enda. Säger något. Om klimat. Utveckling. Eller om redaktörer. Här i alla fall ett skönt utbrott av Ulrika Kärnborg, tillsammans med Åsa Linderborg en av få det går att lita på. Tack.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-11 05:19 19 kommentarer
När jag för över tio år sen började följa Venezuela var det inte svårt att se det troliga skälet till den förr eller senare oundvikliga kollapsen; en man som surrar sig fast vid makten o till slut blir så övertygad om kraften i sin egen person att han tror han kan styra ekonomin som Jesus stoppade floder. Jag uppskattar verkligen Chávez på många sätt, men att det till slut går åt helvete har länge känts uppenbart o det här är väl en slags föraning. För tre år sen försökte jag här diskutera dessa problem med dåtidens Venezuelaentusiaster men fick aldrig några seriösa svar. Nån kvar därute - kanske på plats i Venezuela - som kan berätta om hur det går med den bolivarianska revolutionen? Menar ni fortfarande att inflation inte är ett problem?
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-10 06:04 2 kommentarer
Har aldrig fattat grejen men Brasilien. För mycket sport, plastmuggar, bilar o stringbikinis för min smak. Som det dåliga med USA. Fast sämre beacher. Just därför så skönt o fatta att skälet till att jag aldrig imponerats förstås är att jag vet så lite om landet. Nästan ingenting. Har bara sett yta. Fantastiskt därför att Sydsvenskans Henrik Jönsson nu startat bloggen www.riojonsson.com just för att ta läsaren bortom entoniga saker som fotboll o samba. Gå djupt. Se annat. Redan nu kryllar bloggen av massor av bra ingångar till ett land som ju egentligen är en kontinent. Snart kommer dessutom hans bok om den rätt bisarra staden Brasilia ut på Atlas. Härligt. Tror våren 2010 blir året då brasseklichéerna rasar, o att allt - därför - blir intressant. Och nytt.
BLOGGTEXT | Publicerad 2010-01-08 05:24 4 kommentarer
En gång skrev jag i Arena att det som betytt mest för min tankeutveckling var när jag såg filmen Barnens ö, första gången tog LSD samt när jag läste Valerie Solanas Scum-manifest. Sen dess har jag levt sju år nära Elina Grandin och med det kom nya trippar varje dag, av vilka jag börjar förstå det verkliga djupet när jag till disken nyss lyssnade på Kulturradions temaprogram Uppvaknandet med Carl-Michael Edenborg. Jag tror det var det bästa jag hört på radio på rätt många år, kanske någonsin.
Samlade essäer, krönikor och reportage om liv, död, knark, män, manipulation och megastäder.
Politiskt resereportage om Latinamerikas radikala förvandling. Inbunden utgåva slutsåld.
Om djurrättsrörelsens genombrott och andra laddade frågor: Vem har rätt att döda och varför?
Skrivet av atw 2010-01-30 22:27
sdds
meeehhh. om den skruttiga åttioåringen chomsky blev inbjuden av en grupp colombianska människorättsaktivister för att tala i södra colombia men sedan blev uppringd av dessa för att de tyckte det var för farlig för honom ''där nere'', betyder det att han inte har nån koll på vad som händer i södra colombia (antar att du baserar ditt påstående på videon jag länkade till tidigare)? kom igen nu va
Skrivet av magnus 2010-01-30 22:39
xx
syftar inte på att det skulle vara farligt för honom där - vilket det inte hade varit, militären hade tagit väl hand om honom - utan på hur han beskriver vissa saker o att hans idéer om att ALLT är plan colombias fel. det vi pratade om i andra växlingen. analysen ovan är som jag säger i stora delar korrekt. hajar inte riktigt; blir du stött t o m när man berömmer big noam numera?
Skrivet av atw 2010-01-30 23:16
xx
haha, lite faktiskt. :)
nejmen tycker bara folk blir onyanserade vad gäller chomsky. alla. från höger till vänster. om man försöker att lyssna på vad han faktiskt säger så är han inte så dum. sen erkänner han ju själv att han väljer att främst kritisera USA:s brott när han talar till amerikansk publik av moraliska/taktiska skäl, inte för att han skulle mena att andras brott inte skulle spela någon roll. jag kan lätt förstå att han gör så i den position han sitter i.
tycker han ofta förenklar, men jag gillar hans torra och extremt skeptiska (ofta kanske lite gubbiga) analyser som oftast får rätt tillslut. ett bra exempel på det är ju den extremt hypade Obama (som både du, om jag ska tro saker du skrev på din blogg tidigare, och jag själv trodde skulle innebära ganska stora förändringar) etc. etc. Jag lyssnar gärna på honom om jag vill kunna få ett hum om vad som kan ske ekonomiskt/politiskt inom de närmaste åren. han brukar ju ofta få ganska rätt, iaf av det jag hört från honom. men jag kan ju ha fel såklart.
Skrivet av atw 2010-01-31 01:10
xx
men det där vet du ju redan att jag tycker..
men akta dig för att hacka på min politiska plastfarsa chomsky i framtiden, annars blir det fler erik svensson-utbrott från min sida!! grr
Skrivet av magnus 2010-01-31 08:18
xx
ha ha - tror inte du ska oroa dej för chomsky; han är en av världens mest respektarade personer o det förtjänar han att vara. jag älskar att läsa hans böcker o analyser men han fungerar sällan som enda källa till ett problem/fenomen. en röst bland andra - bara mkt tyngre - i en värld där inga sanningar finns o allt är beroende av perspektiv. han har jämfört mig med saddam hussein en gång. det var smickrande.
Skrivet av Hannes 2010-01-31 14:11
??
I vilket sammanhang har han gjort det. Nu måste du förklara närmare...
Skrivet av Peter 2010-01-31 15:19
Vem syftar du på, Magnus?
Har Chomsky jämfört dig med Saddam? Eller syftar du kanske på den politiske haveristen Erik Svensson nämnd ovan av atw? Klargör!
Skrivet av magnus 2010-01-31 17:51
xx
mest en lustig historia men så här: jag skrev en sågning i expressen av ett chomskyframträdande på world social forum - tror det vara 2003 - som helt spårade ur i hallelujatokerier mest för att hans publik behandlar honom som gud. var en sorglig tillställning. men så blev förstås en av de svenska lärjungarna kränkt över att herren smädats och skrev ihop ett galet referat av vad jag sagt o skickade till chomsky - killen sitter för övrigt i fängelse nu för det visade sig att han verkligen VAR galen - som svarade att jag använde "samma metoder som saddam hussein" eller nåt i den stilen. en liten glidning i proportioner kan man tycka. men roligt var det.
Skrivet av Eva 2010-02-01 01:55
Lögnaktig logik?
"en röst bland andra - bara mkt tyngre - i en värld där inga sanningar finns o allt är beroende av perspektiv."
2+2=4 - är det en universell sanning?
Skrivet av atw 2010-02-01 09:02
dsd
Chomsky om FARC och Plan Colombia: ''It's perfectly true that we can't "blame everything" on Plan Colombia. You don't include here what I wrote, but I think I remember writing that by militarizing the conflict, Plan Colombia turned FARC from a guerrilla force based on the peasantry and with some sort of social program to an other terrorist army preying on the peasants. The fact that they had Stalinist tendencies before doesn't bear on this.''
Skrivet av magnus 2010-02-01 17:18
xx
det skulle jag bara kalla en rätt användbar hypotes.
Skrivet av magnus 2010-02-01 17:27
xx
aug: har inget att invända mot det. en fråga bara: varför är du så intresserad av just chomskys uppfattning om colombia? han kan väldigt mycket om väldigt mycket men vad gäller det här landet så är ju hans erfarenheter o kunskaper väldigt begränsade (hur många dagar tror du han sammanlagd spenderat här?) o det finns ju två tusen experter (räknar mig inte själv till dem) som verkligen KAN det här landet, varför pratar du inte med dem? jag menar om du vill veta nåt om sveriges historia/problem - fråga du chomsky då?
Skrivet av Eva 2010-02-01 17:30
4
Om du syftar på 2+2=4 så får du gärna utveckla vad du menar. Är den en hypotes i Popperiansk mening - det vill säga en sanning "tills den bevisats annorlunda"? Med vilket perspektiv skulle den förresten inte vara sann?
Skrivet av magnus 2010-02-01 18:21
xx
till exempel i popperiansk mening. men även i andra. tex att en rimlig tolkning av "2" väl är "2,4" o att det då blir 4,8, dvs 5. håller dock med om att matematiken är det närmsta man kommer ett gudsbevis.
Skrivet av Eva 2010-02-01 19:30
It's all mathematics
Men det ligger ju i saken att 2 inte är 2,4. Om det vore det så vore det inte 2, utan just 2,4. Alternativ att man avrundar nedåt - men det är fortfarande inte samma sak som att säga att 2,4 är 2 bara därför.
Tills de nya dimensionerna av hjärnan som transcenderar logiken upptäcks, så tar jag 2+2=4 för en sanning. Och det tycker jag du också borde göra. :-)
Lite populärmatematik finner du på adressen nedan. Denna version är dessutom "even for the gringos", så det är bara att tacka och ta emot.
http://www.youtube.com/watch?v=6v0hk4FGTDU
Skrivet av magnus 2010-02-01 23:08
xx
tack, ska titta. men att ens matematiken skulle vara oberoende av alla system tror jag inte. jag är i o för sig mer säker på att 2+2=4 än på att yttervärlden existerar men jag skulle inte hävda att det var "sant" i nån absolut mening. vad menar du med "sanning"? att det är en matematisk sanning kan väl säga, med är det en absolut sanning? jag har svårt att se att några sådana existerar, i alla fall inte som politiska ståndpunkter.
Skrivet av Eva 2010-02-01 23:59
.
Jag skulle säga att det är en matematisk sanning. Den är uppenbar tycker jag, och jag skulle vilja kasta tillbaka bollen till dem som inte håller med om det och fråga: "på vilket sätt, konkret beskrivet, är det inte sant att två heltal som adderas ger summan av dessa två?".
Men absolut sanning? Som i evigt giltig? Nja, det kanske är att ta i, om man ska tänka med Popper. Dessutom vill jag minnas från idéhistoriekurserna att man i det antika Grekland saknade ett tecken för 0, vilket gjorde att man då inte kunde räkna som man gör idag (om någon minns om detta stämmer så skriv gärna!). Så logiken är nog inte helt oberoende av sitt sammanhang. Men tills dessa begränsningar uppenbarar sig håller jag 2+2=4 för en sanning - och ber dem som inte håller med att motbevisa det.
Vad det sedan innebär som politisk ståndpunkt är en annan fråga.
Hoppas du gillade Mos Def. ;-)
Skrivet av Em 2010-02-02 08:01
What!?
Huruvida 2+2=4 är väl ganska oviktigt så länge 2 och 4 inte betyder något!? Matte är ett språk bland andra och vem som talar det och vad man talar om är väl det viktiga? Om siffrorna motsvarar ett antal av något blir dom viktiga, om sättet siffrorna är hämtade på och valet av tal är genomtänkta kan dom få betydelse. Men först då.
Skrivet av Eva 2010-02-02 11:58
----
2+2=4 betyder att det finns sanningar. En del analytisk filosofi tar faktiskt sådana resonemang som utgångspunkt för mer övergripande samtal om samhällsorganisering och värderelaterade frågor. Och dem gör det nog just för att logiken antas vara sann "i sig själv", och inte behöver motsvaras av något i "verkligheten" för att få sanningsvärde. (Roligt, men kanske lite missvisande, exempel är ju historien om Akilles och sköldpaddan) Det är ett sätt att resonera som man sedan också tillämpar på andra saker.
Skrivet av Erik 2010-02-02 12:15
Sanningar i politiken
Hej,
Jag har tidigare här på bloggen i en kommentar nämnt David Estlund som är politisk filosof. Han har lite att säga om det här. Här är ett citat ur en sammanfattning av ett kapitel i en av hans böcker:
"The chapter begins with a worry, expressed by Arendt, that appeals to truth in politics can be despotic. Saying something is true seems to foreclose any further debate or disagreement. Truth appears to be a conclusion we reach at the end of discussion or reasoning, and so if we base our politics around claims of truth, it looks as if we are saying no further discussion or reasoning is necessary - the answers have already been determined. But shouldn’t politics fundamentally be about discussion and debate? Arendt claimed that at least philosophical truths (as opposed to factual truths) have no place in politics because they will despotically foreclose dispute. I’m going to call this the despotism objection to truth in politics (my term not Estlund’s).
[...] [...]
If there were no truths, or at least no normative truths, then the despotism objection would become irrelevant. This sceptical objection to truth could actually take one of two forms. It could take the form of non-cognitivism, which is to say that there are no mind-independent moral truths ‘out there’, rather moral claims are expressions of preference or emotion or whatever. But Estlund is quick to point out that this meta-ethical claim doesn’t conflict with a more minimal conception of truth, where it is true that X is F, if and only if X is F. Non-cognitivism is consistent with this view of truth, and this view of truth is all that is necessary to make normative claims about political institutions (e.g. it is true that this political institution is unjust, if and only if this political institution is unjust). If the sceptical solution to the despotism objection is going to work, it will thus have to be a very radical form of scepticism which denies even the possibility of minimal truth about politics. Estlund labels this radical position political nihilism."
Man kan läsa sammanfattningen av hela hans bok, samt mycket mer, på denna blogg för politisk filosofi, där David Estlund mfl också är med och diskuterar: http://publicreason.net/2008/01/21/estlund-reading-group-chapter-2/
Skrivet av atw 2010-02-03 06:58
xx
nej, egentligen så bryr jag mig faktiskt inte om vad chomsky tycker om just colombia. Ville mest visa på att han inte skyllde allt på FARC, att han faktiskt inte är så galet svart-vit i sitt tänkande som folk ofta påstår, något jag skrev om tidigare där jag jämförde hans åsikter med dina inom många viktiga områden som EU, synen på utveckling (att utvecklingen går år rätt, inte fel, håll inom de flesta områden) etc... tycker själv inte att han är någon revolutionsromantiker (kan ju bero på mina personliga erfarenheter av riktiga ärke-revolutionsromantiker som får chomsky att framstå som en nyliberal)... sen att hans anhängare (ofta vänstersekterister som enligt mina erfarenheter förvränger Chomsky egna åsikter och bara lyssnar till de mer radikala delarna) tror han är gud är ju trist för dem och till viss del säkert hans eget fel... men det är ju inte unikt för chomsky.. sen tror jag inte heller att chomsky besitter någon detaljerad kunskap kring vad som verkligen händer i många länder i sydamerika, något han erkänt. Han fokuserar ju medvetet på USA:s inblanding och brott i tex. Colombia (inte på FARCS och vad jag vet inte heller på den colombianska regeringens eller paramilitärrnas brott, så länge deras brott inte var direkt USA-stödda) och Kuba, när han talar i USA. Kan man ju tycka vad man vill om såklart.
jaja, nu ska jag inte skriva mer om chomsky. kommer framstå som en ärke-idiot om jag fortsätter, hehe.
Skrivet av magnus 2010-02-03 18:09
xx
ärligt talat så tycker jag du verkar ha en väldigt balanserad bild av chomsky. allt annat än idiotisk. o jag håller helt med; chomsky är, rätt läst, en av världens viktigaste intellektuella. ingen tvekan.
Skrivet av atw 2010-02-04 20:51
sds
*´´vill mest visa pa att han inte skyllde allt pa Plan colombia´´ menade jag saklart.. skrev fel
Skrivet av atw 2010-02-06 09:27
d
Magnus. Apropå Chomskys bra sidor. Du kanske har sett denna video?
http://www.youtube.com/watch?v=yQsceZ9skQI&feature=related
Tänk om vänstern lyssnat mer på sånt under 1900-talet.
Skrivet av atw 2010-02-06 23:08
xx
Sista grej från Chomsky om Colombia och FARC/Plan Colombia:
''Plan Colombia was in large measure a political program, empowering the paramilitaries, narcotraffickers, and the rich, and devastating much of the rural society -- which is why Colombia has the second largest displaced population in the world (after Sudan). By now the successors of the paras and their narcotrafficking associates have substantial power in the country, and Colombia continues to have by far the worst human rights record in the hemisphere. There's a recent Human Rights Watch report about this. Also a good article by Greg Grandin in the Nation, in the context of US efforts to remilitarize the subcontinent. Since the worst violence by far was by the government and the paramilitaries, if the intent of Plan Colombia had been to reduce violence, it would have targeted them, instead of empowering them (except for the most extremist elements among them) and targeting the rural population. Propaganda of course directs away from the main source of violence, US allies.
There definitely was a secondary problem with FARC and ELN. Negotiations and recognition of the rights of Campesinos, Afro-Colombians, and indigenous would have been the best way to deal with that. That had very substantial prospects. 20 years ago the guerrillas accepted an offer to enter the political system, and were promptly slaughtered by the US-backed state terrorist forces. That option is probably past now that Plan Colombia achieved its goal of turning the FARC into a terrorist army.''
Antar att du skriver om detta i din bok, men tror du detta med att ''20 years ago the guerrillas accepted an offer to enter the political system, and were promptly slaughtered by the US-backed state terrorist forces. etc. '' skulle kunnat varit en lösning på konflikten eller är Chomsky bara naiv tycker du?
Skrivet av magnus 2010-02-07 00:02
xx
ja chomsky är naiv när det gäller colombia, o rätt typisk för amerikansk o europeisk vänsters syn på den här konflikten. det finns tyvärr, vilket är vänsterns eviga hopp, inga onda o goda här. är lite mer komplicerat än så, även om det är jobbigt att erkänna. läs "walking ghosts" - handlar just om det som hände för 20 år sen - så får du en bättre bild av den processen. eller som författaren steven dudley, själv tydligt vänster, skriver om carlos castaño (paramilitarismens värsta massmördare): "om colombianerna själva fick rösta i en rättegång mot castaño skulle de sannolikt frikänna honom." det är en fruktansvärd slutsats, men kanske riktig.
Skrivet av atw 2010-02-07 22:43
xx
ska titta på boken!
ok, så detta med att ''That had very substantial prospects. 20 years ago the guerrillas accepted an offer to enter the political system'' är alltså naivt önsketänkande, uppgörelsen hade inga sådana framtidsutsikter enligt dig?
Skrivet av atw 2010-02-07 22:50
xx
Läste några recensioner på Amazon. Verkar en sjukt intressant bok, ska genast beställa! Men om man får tro recensenterna så tycks boken beskriva saken ungefär på samma sätt som Chomsky ju: ''This book is about the tragic rise and fall of a Colombian political party called the Patriotic Union(UP). Dudley painstakingly interviews the key political actors in the Colombian Communist Party and senior members of the FARC guerrilla organization who were responsible for the establishment of the UP. At the beginning there was much hope that the UP party could break the rigid chains of Colombia's two party system and foster a reform minded peace. However, Dudley's impeccable research demonstrates how powerful members of Colombian society were not prepared to accept a political party (that was officially sanctioned by the government) because it was sponsored by the Communist Party and a revolutionary guerrilla army (FARC).
Consequently, a sinister dirty war was conducted. The government intentionally fell silent while the Army and well-financed paramilitary death squads exterminated the UP. The body count was horrific. A total of 111 members of the UP were murdered in 1987; 276 were assasinated in 1988; and 138 were butchered in 1989. Within ten years thousands were slaughtered. The dead included UP presidential candidates, Senators, Mayors and members of Congress. Half-way through this book one will certainly question the wisdom of the Colombian government. Because by allowing the murderers to go free (97% of crimes in Colombia go unpunished)...many segments of Colombian society lost faith in the State.''
Ska som sagt läsa boken!