När jag får tid ska jag - bor mest i Sthlm numera - se över hela den här webbplatsen. Böckerna intill köps, tex, enklare på adlibris.se.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-16 22:29
Expressens kulturchef Karin Olsson skriver idag intressant om hur hon blev tillfrågad att medverka i det Uppdrag Granskning som sändes igår men såklart tackade nej eftersom det var så lätt att räkna ut vilken agendadriven konspirationskontext hon skulle placeras in i. UG hade skrapat ihop tre exempel på lite slarvig journalistik - jag kan lova att den som granskar ett antal större reporterjobb, inte minst UG:s egna, skulle hitta betydligt större tveksamheter än de relativa bagateller som presenterades i gårdagens program - men som Olsson snabbt begrep var ärendet inte att avslöja journalistiskt slarv utan bara använda exemplen som talande illustrationer i Den Stora Berättelsen om den svenska journalistkårens politiskt korrekta vägran att diskutera Den Stora Sanningen om invandringen. Janne Josefssons egen hjärna verkar vara så fast i idén om den välfärdsförstörande invandringen att han säkert gör hundra sådana program till, men jag är rätt säker på att personer som Nils Hansson och andra chefer egentligen såg vilket komiskt magplask gårdagens program var. Jag tycker det var rätt oansvarigt av redaktionen att låta en uppenbarligen grön reporter göra bort sig på detta sätt, men det goda med programmet var att det i sin genanta svaghet var rätt klargörande: om UG har blåst iväg några hundra tusen kronor för att bevisa den tes Janne Josefsson så länge brunnit för och de inte kommer upp med mer än såhär så är det ett slags kvitto på att det nog står rätt bra till. Har svårt att tro att jag kommer vara ensam om att inte kunna hålla mig för garv nästa gång Josefsson påar ett reportage om hur "känsligt" det är att prata om integrationspolitiken. Min gissning efter gårdagen är att ingen chef kommer låta de orden komma ur Josefssons mun igen på väldigt väldigt länge. Toppen. UG har vid flera tillfällen snyggt dragit ner byxorna på reaktionära imamer, inte minst de som hycklar om jämställdhet inför kameran men i enrum uppmanar muslimska kvinnor att inte ringa polisen när de blivit misshandlade av sina män. Det är seriös journalistik det, och jag kan inte påminna mig att en enda journalist i Sverige gjorde annat än tackade för reportaget och upprördes av dess innehåll. Lägg pengarna på sånt istället så behöver ingen staga upp icke-avslöjanden med löjliga känslighetstermer inlånade från SD:s retorikhandbok formulär 1A. Har man på fötterna är det, som bekant, bara att köra.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-16 00:38 1 kommentar
Såg just Uppdrag Granskning "Den goda viljan" och måste säga att det var nog det sämsta reportage jag sett i public service. Någonsin. Läste i morse denna artikel av Nils Hansson och trodde att UG faktiskt grävt fram något rejält men så visade allt sig bara vara ännu en ursäkt för att Janne Josefsson för femtioelfte gången skulle få se titttarna djupt i ögonen och slå fast att integrationsdebatten i Sverige är väldigt KÄNSLIG, så JÄTTEKÄNSLIG att bara UG vågar röra den. Grattis SD, denna gången blev det bingo utan att det ens fanns ett case! Tyckte Martin Aagård tog i lite när han i Aftonbladet igår sa att UG havererat och blivit debattprogram i stället för grävprogram och jag hade inte riktigt räknat med att dagen efter få se en så klockren bekräftelse på hans tes. När reportern hängde omkring alla de där minutrarna i Norrland - hur många var de, en kvart? - kring musikern och enkätciteringen var det ju fullständigt omöjligt att inte bara brista ut i asgarv. Om det inte varit så tragiskt alltihop. För reportern, för UG, för SVT. Så bottenlöst sorgligt.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-14 17:55
Ligger fortfarande utslagen med svårartad jetlag och vet inte hur mycket uppmärksamhet helgens dom mot Guatemalas exdiktator Efrain Rios Montt fått i svensk media, men här en vettig analys från International Crisis Group. Den här mer radikala juridiska aktivismen som haft så enorma framgångar i Latinamerika de senaste decenniet - abort, hbt och mr i stort (minoritetsskydd och lagföring av diktaturepokens massmördare) - var just en av de progressiva kontinentala trender som fick mig att skriva Americanos för snart tio år sedan. I fallet Guatemala finns dessutom den helt lysande boken The Art of Political Murder av Francisco Goldman, en gastkramande bakgrundsskildring till delar av den kamp som nu resulterat i ännu ett hoppfullt ljus i Latinamerika. Här min recension i DN.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-13 04:31
I just got back to Sweden after an intense but great week in Australia and realized I should provide some info here on how to buy the book for those of you who are in other parts of the world. I'm not sure if all the Australian bookstores with online service deliver overseas, but I'm sure Scribe does. For an extra charge of ten Australian dollars you can get it sent anywhere if you buy it here. It's also available as an ebook at Amazon. And, as stated earlier, in September the book will be released in Britain and thus be on Amazon UK and other online services delivering to most countries in the world.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-10 08:36 7 kommentarer
For those of you who want to know more about my book on cocaine production please listen to Richard Fidlers show or Paul Barcley's Big Ideas, both on ABC. Very superficial compared to reading the book of course but they give an idea of some of the topics dealt with, and both Richard and Paul were great at summarizing when I lost myself rambling. I was also discussing the book this morning on ABC TV News Breakfast and tomorrow there is a block on it on Saturday Night Safran and in Geraldine Doogue's Saturday Extra, as well as Geroge & Paul Weekends on 2UE. Melbourne was a lovely place and Brunswick street the best bar district I have seen since I was in Madrid. My last night in Sydney today. Then back to old Europe and it's crisis. Will miss Australia.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-08 16:40
Sorry for being aussieinternal this week but these are my only days in Australia and since I’m not on FB I hope swedes apologize. Cocaína is literally in every bookstore in Sydney and Elina’s beautiful cover is shining in windows all the way from Newtown to Kings Cross. Sweet. Scribe is a fabulous publishing house. I just read through the book and would like to once again extend my thanks to John Eason and Julia Carlomagno, my translator and editor, who both did such an incredible job. It reads fantastically well, and the remaining errors are just three. For picky readers knowing Colombia: a) on page 23 it says that the border between Colombia and Venezuela is 354 kilometre which, of course, should be 3540. b) on page 110 American and Swedish miles have again been confused stating that hacienda Napoles is about ”ten miles” from Medellín which should be 100 kilometres. c) a bit more serious is that the AUC on page 167 is called a ”communist commando” when it should be ”anti-communist commando” but I’m sure every sober reader can figure that out from the context.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-07 11:02
Very nice to realize this blog is read by people in Australia too. Thanks so much everyone that came to the event at Avid Reader in Brisbane last night. Great bookstore, great wine, great audience. And special thanks to Paul Barclay for keeping everything together in such a beautiful way. I'm sorry that all questions weren't answered, but I think remaining queries will get sorted out for those of you who read the book. I was talking about it on 4BC radio News talk yesterday and on ABCs Conversations with Richard Fidler today. The latter is an hour long radiointerview and some answers I gave were not as clear as they should have been, but the jetlag is still killing me and my brain is not working 100 procent yet. Will go to Sydney now, then Melbourne on Thursday.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-05-05 14:10

The English edition of my book Cocaína - a book on those who make it is being released next week in Australia (in Britain in september). I doubt any readers of this blog happen to be in Brisbane Monday night but if you have friends there that might be interested in the global cocaine complex in particular or non fiction writing in general please send them to this event at Avid Reader. I will discuss the book with Paul Barclay.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-04-23 15:04 18 kommentarer
Gissar att de flesta redan läst Åsa Linderborgs lysande svar till alla dessa bisarra krav från allt från Janne Josefsson till Lena Andersson om att "ta debatten". Håller med om varenda ord utom det märkliga förslaget att låta Khemiris text "triumfera i eget majestät" eftersom DN då, enligt Linderborg, skulle kunna ha visat att "det här är vår linje". I radions OBS pågår en intressant metadebatt om svensk idédebatt och jag försökte i ett inlägg sätta fingret på problemet med att kulturredaktörer idag alltför sällan gör det jobb Linderborg korrekt spaltar upp som det man borde gjort med Selimovic, men att därifrån gå till att helt renodla en politisk linje är ju att på sikt dränera en kultursida. Även Khemiris extremt viktiga text går förstås att resonera kritiskt kring, som Alejandro Leiva Wenger tex gjorde i Expressen.
I två essäer till relativismens försvar - en i Arena o en i DN - försökte jag förra året reda ut några av alla dessa missförstånd som gör att Josefsson och Andersson och alla andra absolutister bisarrt nog framstår som rimliga när de kräver att man "alltid" ska ta debatten eller att det är "sjukt" att Tintin-böcker flyttas från en hylla till en annan i ett bibliotek. Som Linderborg snyggt visar bygger sådana resonemang på en irrationell idé om att det aldrig görs några urval gällande vilka debatter som tas eller ej och att alla bibliotek alltid tillhandahåller alla världens böcker - vilket givetvis är fel. Urval sker alltid och relativa förhållningssätt till vad som är viktigt, bra, gott, intressant eller rätt är ofrånkomligt för varje tänkande människa. Hatet mot relativismen, som jag försökte poängtera i båda texterna, är i dag en konstituerande del i den europeiska främligsfientligheten, ett slags reaktionärt nyandlig frustration över modernitetens glidande tillstånd som dessvärre är mycket väl representerad långt utanför Sverigedemokraterna och fascismen. Faktiskt nästan överallt i kulturlandskapet.
BLOGGTEXT | Publicerad 2013-04-19 16:45
Slavoj Žižek har alltid varit lite för mycket av effektsökande estradör för att jag ska orka titta på honom mer än ett par minuter i taget och när jag senast såg honom i Stockholm var han direkt platt i sina resonemang bara för att det var så otroligt viktigt för honom att satsa all kraft han hade på att vara rolig, men i så här korta portioner blir han ju rätt underbar. Och vad gäller den så kallade Naturen tror jag han har helt rätt.



Samlade essäer, krönikor och reportage om liv, död, knark, män, manipulation och megastäder.

Politiskt resereportage om Latinamerikas radikala förvandling. Inbunden utgåva slutsåld.

Om djurrättsrörelsens genombrott och andra laddade frågor: Vem har rätt att döda och varför?


