Magnus Linton | Behållarna

När en bit ur Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och varan gick i DN för en tid sen tyckte jag texten var närmast sinnesförvirrad o föreställde mig att själva ARGUMENTEN bara ramlat bort ur den del tidningen valde att publicera men skulle återfinnas i bokens helhet. Av den artikel av Ekis Ekman som går i nya Bang framgår emellertid att artilleriet aldrig har bestått av mer än känslor, vilket Nina Lekander påpekar i dagens Expressen. Tack Nina, började av tystnaden att döma tro att Ulrika Westerlund var den sista feministen.

Alla har givetvis rätt till sina känslor o jag är på det klara med att det finns erfarenheter jag inte vet nånting om o därför saknar kompetens att uttala mig om. Som tex att vara gravid, föda, vara moder. Men det är svårt att se hur en debatt om surrogatmödraskap ska kunna vinnas av bara känsloargument. Eller finns det skäl för mig att ha större respekt för en person som säger att "jag bara känner att surrogatmödraskap är fel" än en som säger "jag bara känner att abort är fel"? Båda är respektabla känslor, men konsekvenserna - dvs om fler eller färre personer lider mer eller mindre av förbud eller legalisering - måste väl avgöra? Eller ska rationalitet gälla i abortfrågan men inte i surrogatfrågan?

En smart nära vän sa nyligen - apropå den nykonservativa vänsterns/feminismens aktuella medieheydays - att det är lustigt att följa postmodernismens resa genom decennierna; på 80-talet visste ingen vad det var, på 90-talet blev alla det, på 00-talet bekämpades den av högern och på 10-talet bekrigas den av vänstern - med postomoderna redskap (utan att fatta det). Debatten om surrogatmödraskap fångar hela resan. Talande läsning. Rolig. Lite kuslig. På Bangs hemsida pågår, som Lekander påpekar, en debatt om saken som i sin totalitet är betydligt mer upplyst än själva ursprungsartikeln. Vad det kallas när en teoretisk sak som satts på hierarkisk piedestal bleknar i analytiskt värde i relation till de kunskapsmyllrande fragment som uppstår i dess kölvatten? Pomo. Självklart för tänkande. Lär dröja till 20-talet innan det går upp för höger o känslovänster. Men även den tiden kommer. Jag lovar.

Permalänk:

Läs kommentarer

Kommentera

Kommentarer

Skrivet av Henrik 2010-10-02 18:58

Du gör det enkelt

Du får nog vara tydligare i din kritik av Ekis - Ekman - det gäller även Nina Lekander! Känsloargument? Fastna inte i tron fakta är detsamma som frånvaro av känslor! För vad är rättvisa om inte en känsla......

Skrivet av JonasF 2010-10-02 22:17

kritik

Det verkligt intressanta är hur många som ger sig ut och diskuterar utan att ens ha orkat läsa Ekis bok. Slappt som fan , tycker jag. Själv tycker jag att boken är väldigt skarp. Jag råkar ju tycka att även du diskuterar skarpt, Magnus. Därför hade det varit kul om du hade givit dig in i debatt, istället för att slåss med fågelskrämmor. Läs, och kom igen(och missförstå mig inte, jag ser fram emot att läsa en intelligent kritik).

Skrivet av magnus 2010-10-03 12:24

visst jonas det är slappt att inte läsa en bok innan man kritiserar den. helt riktigt. tyvärr tappade jag lusten av det som stod i dn o bang o det jag hört i radio men jag tror absolut att den är jävligt skarp - så har jag i alla fall uppfattat de debattfläckar jag tagit del av - i analysen av språkets glidningar. att ha blogg driver en ibland att kommentera saker man vet rätt lite om. ska ta det lugnare med det framöver, men det jag läst hittills har som sagt inte imponerat o det var bara det jag sa nåt om. säger du att boken är jävligt skarp - andra personer jag litar på har ju sagt detsamma - så hajar jag att det finns skäl att läsa men tror tyvärr inte jag kommer hinna. generellt gillar jag ekis även om jag inte kan komma på många tillfällen jag delat hennes ståndpunkt. det där patologiska pomohatet blir liksom svårt o ta på allvar. jag väljer att se det som ett missförstånd.