Bokförlaget Atlas
När jag får tid ska jag - bor mest i Sthlm numera - se över hela den här webbplatsen. Köpfunktionen till böckerna här intill funkar till exempel inte.
Alla texter
Arkiv 2014
› Visa senaste 10
oktober (3 st)
september (4 st)
augusti (4 st)
juli (3 st)
juni (2 st)
maj (5 st)
april (6 st)
mars (5 st)
februari (4 st)
januari (8 st)
Arkiv 2013
december (3 st)
november (3 st)
oktober (1 st)
september (5 st)
augusti (5 st)
juni (1 st)
maj (10 st)
april (9 st)
mars (9 st)
januari (4 st)
Arkiv 2012
december (1 st)
november (2 st)
oktober (9 st)
september (6 st)
augusti (5 st)
juli (6 st)
juni (3 st)
maj (9 st)
april (3 st)
mars (10 st)
februari (1 st)
januari (6 st)
Arkiv 2011
december (4 st)
november (4 st)
oktober (3 st)
september (8 st)
augusti (4 st)
juli (1 st)
juni (11 st)
maj (4 st)
april (4 st)
mars (5 st)
februari (5 st)
januari (6 st)
Arkiv 2010
december (3 st)
november (9 st)
oktober (20 st)
september (16 st)
augusti (7 st)
juli (1 st)
juni (2 st)
maj (8 st)
april (12 st)
mars (9 st)
februari (8 st)
januari (25 st)
Arkiv 2009
december (5 st)
november (16 st)
oktober (16 st)
september (12 st)
augusti (13 st)
juli (20 st)
juni (13 st)
maj (21 st)
april (15 st)
mars (10 st)
februari (16 st)
januari (18 st)
Arkiv 2008
december (13 st)
november (2 st)
oktober (1 st)
september (1 st)
augusti (3 st)
juli (3 st)
maj (1 st)
april (3 st)
mars (1 st)
februari (3 st)
januari (7 st)
Arkiv 2007
december (6 st)
november (4 st)
september (1 st)
juni (1 st)
mars (2 st)
februari (6 st)
Arkiv 2006
december (3 st)
november (2 st)
oktober (4 st)
september (3 st)
juli (5 st)
juni (3 st)
maj (4 st)
april (3 st)
mars (2 st)
februari (5 st)
januari (2 st)
Arkiv 2005
december (2 st)
november (2 st)
oktober (1 st)
september (1 st)
augusti (1 st)
maj (1 st)
mars (3 st)
februari (1 st)
januari (2 st)
Arkiv 2004
december (1 st)
januari (1 st)
Arkiv 2003
december (1 st)
september (1 st)
maj (2 st)
april (1 st)
februari (1 st)
Arkiv 2002
december (2 st)
oktober (1 st)
september (2 st)
maj (2 st)
april (1 st)
mars (2 st)
februari (1 st)
januari (1 st)
Arkiv 2001
oktober (1 st)
september (1 st)
augusti (2 st)
maj (1 st)
mars (2 st)
Arkiv 2000
december (1 st)

Vapenexport utmanar förtroende

Sydsvenskan    DEBATT | Publicerad 2009-07-31   15 kommentarer

När det i måndags avslöjades att svenska vapen – Bofors pansarskott AT4 – via Venezuela hamnat hos colombianska Farcgerillan, ökänd för knarkhandel och kidnappningar, utlöstes en djup politisk kris i Latinamerikas oroligaste hörn. Kanske slutar det i krig, kanske inte. Denna gång.

Oavsett utgång – de diplomatiska förbindelserna är nu frysta mellan Venezuela och Colombia medan kapprustning pågår – visar skandalen vilka nyckfullt explosiva miljöer den svenska vapenexporten penetrerar. Under 2000-talet har Sverige enligt Svenska Freds sänt krigsmateriel för 474 miljoner kronor till Venezuela, vars gränser till krigets Colombia är porösa, och förra året gav Inspektionen för Strategiska produkter (ISP) skandalöst nog Saab grönt ljus att inleda förhandlingar med Colombia, just nu uppmärksammat i världen efter en våg av utomrättsliga avrättningar, om försäljning av svenska radarsystemet Erieye till en av världens mest ökända militärapparater.

Att förstå den obehagliga militära dynamiken i högerstyrda Colombia och dess revolutionära grannar Venezuela och Ecuador är inte lätt, men situationen kan beskrivas som en rad sociala konflikter där – i spåren av George Bush globala krig mot terrorismen – efterfrågan på militära lösningar i dag har blivit mycket större än på politiska. Destabilisering är ordet makthavarna kastar på varandra, och i den allt mer paranoida miljön kan det inom kort visa sig bli en självuppfyllande profetia.

Enligt colombianska regeringen destabiliserar Venezuela och Ecuador sin granne genom att ge konkret och ideologiskt stöd åt Farc i hopp om att en revolution ska göra även Colombia – Sydamerikas enda högerstyrda land – socialistiskt. Enligt de venezolanska och ecuadorianska regeringarna gör Colombia hela regionen osäker genom att upplåta sitt territorium åt USA:s militärstrategiska behov av att stävja den revolutionära utvecklingen i Latinamerika, framför allt oljestaten Venezuelas ökande inflytande över fattiga länder som Honduras och Bolivia. Anklagelserna om att Chávez skulle stödja Farcs terrorister – för vilka de svenska vapnen lades fram som bevis – avfärdas av Venezuela som en oansvarig mediekampanj för att bygga upp en hotbild som på sikt ska motivera ett nordamerikansk störtande av Chávez regering, enligt mönster från invasionen av Irak och Husseins icke-existerande massförstörelsevapen.

Det mesta i ovanstående är politisk paranoia eller lögn, men sant är att USA har kastats ut från militärbasen Manta i Ecuador och nu planerar en ny på colombianskt territorium. Sorterar man lite bland alla dessa brösttoner återstår förutom Chávez uppenbara krigslystnad tre smittande problem som är djupare än andra i regionen; drogproduktion, Farc och paramilitarism – allt, än så länge, samlat inom Colombias gränser.

Kittet i denna säkerhetspolitiska härd är ”the war on drugs”. Så länge USA och EU fortsätter att efterfråga 1000 ton kokain om året och de colombianska orättvisorna inte reformeras kommer Farc – gerillan lever på att beskatta och skydda kokaodlare – finnas kvar. Under 2000-talet har USA givit den colombianska högerregeringen 5 miljarder i militärt stöd för narkotikabekämpning, men ändå produceras mer kokain i dag än för 10 år sedan. Fiaskot har dolts av den colombianska regeringens lansering av en militärstrategisk myt; att det amerikanska stödet inte varit bortkastat för det har i alla fall lett till att gerillan snart är besegrad. När även detta visade sig falskt – en rapport avslöjade nyligen att Farc fortfarande har 11 000 krigare spridda i 64 fronter över hela landet – blev behovet att bättra på statens siffror akut, och den ur människorättsperspektiv allra värsta politiska praktiken fick förnyat liv; paramilitarism.

Unga militärer som lämnar in döda gerillakrigare ersätts av den colombianska staten med pengar eller generösa ledigheter, en politik som nu lett till den värsta skandalen i landet på decennier. Paramilitära grupper – organiserade yrkesmördare i samarbete med militär – har helt enkelt mördat mängder av civila fattigpojkar, klätt liken i gerillauniform, sålt kropparna till vanliga soldater som i sin tur lämnat in dem som troféer till sina överordnade. Och fått betalt. Allt medan regeringens statistik om framgångar i antigerillakriget skjutit i höjden.

Trots de återkommande skandalerna som visar hur den paramilitära verksamheten, terroriststämplad av EU, via korrumperande knarkhandel integrerats med staten lever colombianska regeringen kvar i villfarelsen att gerillan och knarkmaffiorna bara kan besegras militärt. Och det är denna besatthet av militära lösningar som är regionens enda sanna destabilisator. Under 2000-talet har Chávez svarat på USA:s 5 miljarder dollar i stöd till colombiansk militär genom att köpa vapen för liknande summor av Ryssland, eftersom han ser Colombia som USA:s privata avskjutningsramp i ett kommande krig mot Venezuela. Båda länderna är i dag topprustade och Sydamerikas nordvästra hörn dryper nu av vapen som väntar på användning.

Det pinsamma för Sverige, ISP, Saab och Bofors är att man inte begriper den här miljön. Förhandlingarna om Erieye sker med en stat vars utomrättsliga avrättningar kallades ”systematiska” av en i juni presenterad FN-utredning, och vapenflödena mellan Colombia och Venezuela kontrolleras – vilket skandalen med AT4:orna visar – av illegala grupper.

Sveriges försök att via ambitiösa regelverk försäkra sig om att vapenleveranser i slutändan inte ska hamna hos terrorister är godhjärtad men som historien visar naiv, oavsett om de kanaliseras via den colombianska eller venezolanska staten. Men den värsta konsekvensen av svensk vapenexport är dess underminering av Sverige som trovärdig fredsaktör. Colombia – ett land vars våldsamheter måste få ett slut – behöver en långsiktig politisk, inte militär, lösning. Sverige kan spela en mycket viktig roll i sådant hållbart fredsbyggande – förutsatt att man aldrig kan uppfattas som part i konflikten. I Colombias paranoida höger har Sverige som stat länge betraktats som förtäckt sympatisör till Farc och AT4:orna fungerar nu som utmärkt bevis för denna skruvade tes, precis som en framtida leverans av Erieye av den colombianska oppositionen kommer betraktas som stöd till en korrumperad miltär som systematiskt avrättar och olagligt avlyssnar sina medborgare.

Svensk vapenexport håller just nu – än en gång – på att bränna upp det under årtionden mödosamt ihopsamlade förtroendekapital Sverige måste ha för att kunna agera som trovärdig fredsmäklare i världens längsta ännu pågående väpnade konflikt.

Det är tragiskt att se. Mycket.

Magnus Linton  

Permalänk:
Stäng
 

Skrivet av Linda 2009-07-31 14:57

Tack!

Vill bara säga tack för en strålande artikel!

Missa inte Svenska Freds ordförande i debatt om den svenska vapenexporten med handelsministern och rep. från Saab Bofors Dynamics, ISP och Sipri. Det sänds idag i Studio ett, kl. 16.00 men finns på nätet efter det.

Anmäl

Skrivet av magnus 2009-07-31 15:22

xx

roligt du gillade den. topp att studio ett sänder. ska lyssna.

Anmäl

Skrivet av august tw 2009-07-31 21:53

bra

Instammer, mkt bra Mange!

Anmäl

Skrivet av markus 2009-08-02 13:41

Grymt intressant...

...och upplysande, som vanligt, Magnus. Exportkontrollrådets verksamhet torde vara fantastiskt lättgranskad, i egenskap av parlamentariskt rådgivande organ. Ändå ger de kontinuerligt sitt godkännande till lagvidriga vapenexporter i landet där "korruption" som brottsrubricering är frånvarande i lagboken. Heja Sverige.

Anmäl

Skrivet av ATW 2009-08-04 17:21

Bolivia

Hej Magnus.

Jag undrar bara om du tcyekr dig sen nagra tecken pa overdriven maktcentralisering i Morales politiska projekt. CH Sandgren, studenten som skrev om militarkuppen i Honduras skrev foljande till mig som exempel pa maktcentralisering i landet:

''Kongressen hade semester i 2007. Morales passar pa, helt godtyckligt, att lagga till 4 domar-positioner i hogsta domstolen. Morales passade pa att utnyttja en lag som sager att presidenten har ratt att tillsatta "non-elected officials" nar kongressen har semester och det ar ett "akut" behov att fylla positionerna. Sa varfor inte skapa 4 nya positioner och sedan havda att det ar akut att fylla dem nar kongressen har semester? Detta gav honom en majoritet i hogsta domstolen vilket han inte haft tidigare.

Tribunal Constiucional havdade att sjalva skapandet av fyra nya domare var konstitutionellt men att domarna som Morales tillsatte inte kan stanna langre an 90 dagar enligt konstitutionen. Domarna maste darefter bli godkanda av kongressen, vilket Morales trodde att han ocksa kunde kringga genom att utnyttja den ovanstaende lagen.

Morales borjar pressa domarna i konstitutionsdomstolen och menade att domarna sjalva inte foljde konstitutionen for att de inte holl med honom. .

Domarna i konstitutionsdomstolen arresteras darfor. Kommissionen for manskliga rattigheter havdade att arresteringen var olaglig och Senaten beordrade darfor till slut domarna tillbaka pa sina positioner, vilket de till slut fick. Tyvarr borjade de "mystiskt" bli trakasserade av Morales supportrar som borjade dyka upp vid deras hus och spraya hot i graffiti och annat tjafs. Till slut gav darfor 4 av domarna upp och lamnade in sin avskedsansokan. Den sista av de 5 gav nyligen upp, vilket lagligt nog gav Morales en chans att tillsatta nya mer regimvanliga domare. Morales har helt plotsligt kunnat satta personer i de viktigaste domstolarna som haller med honom i vatt och torrt. DETTA AR EN TYDLIGT EXEMPEL PA MAKTKONCENTRERING OCH ILLIBERALT BETEENDE.''

Samma historia kan man fa hora har av folk i Bolivia, i olika versioner.

Vad tror du om detta? Hatar bristen pa objektiva nyheter i landet. Omojligt att fa nagon sorts ''objektiv'' overblick. Mediaklimatet har ar sjukt primitivt ju.

Sedan undrar jag vad du tror om Evos forsok att flytta fattigfolk till ex. Santa Cruz. Ett fult knep for att forsoka vinna regionerna fran oppositionen, eller ett forsok att integrera fler infodda i klassiskt rasitiska bastioner?

Anmäl

Skrivet av magnus 2009-08-11 21:44

xx

hej atw o sorry för sent svar. tror mkt väl det kan vara ungefär som sandgren säger. kan inte den storyn men morales är ingen demokratisk ängel o börjar som chávez bli rätt besatt av att behålla makt till varje pris. var i alla fall mitt intryck när jag senast var där, även om jag sympatiserar med stora delar av det projekt han jobbar med. flyttning av folk till santa cruz har jag än sämre koll på. bästa att kolla med nån som gjort förstahandsresearch om det. ditt första förslag tycker jag inte låter särsklit troligt. hur har morales själv argumenterat kring projektet?

Anmäl

Skrivet av atw 2009-08-13 02:37

ok

ok, tack for svar!

morales sager att han gor det for att oka integrationen etc.

undrar en sak - ar det billigt att leva i colombia? samma priser som i buenos aires elelr dyrare/billigare?

tjohej

Anmäl

Skrivet av atw 2009-08-13 02:41

ps.

ps. bristen pa mark i andra delar av landet har ocksa varit ett argument for att flytta folk till ex. Pando. ds.

Anmäl

Skrivet av magnus 2009-08-13 10:40

xx

hej atw. colombia är relativt dyrt. bogotá är kontinentens dyraste stad efter sao paulo såg jag i en undersökning nyligen. boende är dock mkt billigare än i bs as där ju gringopriserna är absurda. för kanske 1500 sek hittar du ett vettigt rum/liten lgh i bogota. taxi o grönsaker är skitbilligt, öl o kaffe etc rätt dyrt.

Anmäl

Skrivet av atw 2009-08-13 19:01

visum

ok - tack for svar! dyrare att leva an BA men billigare att bo alltsa? tror du man klarar sig pa typ 6000 kr i manaden?

Jag vet att det ar fel stalle att stalla en massa sadana har fragor kanske, men jag far inte tag pa ngn pa colombias ambassad i buenos aires och har ratt ont om tid:

Far man automatiskt ett 90 dagars turistvisum pa flyget till colombia eller maste man ansoka om det i forvag?

Anmäl

Skrivet av magnus 2009-08-14 00:22

xx

yep, du ska få 90 dagar vid ankomst. gränspolisen i colombia kan emellertid vara lite hård o godtycklig så har man otur eller de får för sig att man inte har rent mjöl i påsen ger de ibland mindre. men då har man rätt att få det förlängt vid besök hos das, deras säkerhetspolis. men ta det lugnt. normalt får du 90 dagar när du kommer. 6000 går att leva på. landets minimilön är på ungefär 2000 sek så det lever de flesta colombianer på. oklart hur dock. slå en signal på mob 314 591 84 02 när du landar så kan jag guida dej lite rätt i stan. är dock inte där förrän kanske 10/10.

Anmäl

Skrivet av august tw 2009-08-20 02:40

oook

tack for svar!

sjukt schysst med introduktion till staden! Ringer dig i oktober alltsa!

jag ska bo i ett studentboende i Unicentro, Calle 118... later det bra? kul omrade, nara till kul saker, enligt dig?

aker till colombia fran buenos aires mitt i en termins distansstudier och maste darfor ha boende med bra internet osv...

/aug

Anmäl

Skrivet av magnus 2009-08-21 16:01

xx

sorry att göra dej lessen aug men det låter inte bra. vill man få en känsla för vad bogota handlar om ska man bo i candelaria, macarena, soledad eller centro. hela norra bogota - alla calles med högre nummer än 85 - är ett rikemansgetto helt utan den charm som vissa sådana ibland trots allt kan ha. usaquen, ett område som lite påminner om buenos aires palermo, ligger förvisso i närheten men det är allt. restens är hamburgerkedjor, bensinmackar, shoppingcenter, parkeringsplatser o makalöst trist bebyggelse. lite som los angeles, fast utan allt som är härligt i LA. bra internet är numera inte ett problem nånstans i stan tror jag. fundera över din resa så du inte blir besviken.

Anmäl

Skrivet av magnus 2009-08-21 16:06

xx

har du mer queer identitet är chapineiro ett bra alternativ (ligger mellan centrum o norte), kvarteren runt universitet javeriana (carrera 7/calle 40 ungefär) är livliga o roliga både dag o kvällstid. är du orolig för kriminalitet är det lite säkrare här kvällstid än i centro/candelaria där vi bor. macarena är också lugnt kvällstid. vore jag du skulle jag se om det gick att hitta nåt i macarena eller candelaria.

Anmäl

Skrivet av atw 2009-08-21 20:48

tack!

tack for svar!

vilken tur att du berattade det dar, later inte sa kul... da kollar jag upp annat boende! tack for tipsen!

Anmäl
Kommentera
Beskrivning
Rubrik
Alias
Kommentar
Din e-postadress
Skriv ordet i bilden
Du är som användare själv ansvarig för innehållet i dina kommentarer.
Böcker/Books
Cocaína: A Book on Those Who Make It
Breathtaking investigative journalism from the front line of the cocaine trade. BUY
De hatade
Om EU-kris, modern fascism och den europeiska radikahögerns nya måtavlor.ENGLISH
Cocaina
Om kokainets blodiga produktion och pulvrets växande roll som bränsle i krig och politik. ENGLISH
Kött på flykt
Samlade essäer, krönikor och reportage om liv, död, knark, män, manipulation och megastäder.
Americanos
Politiskt resereportage om Latinamerikas radikala förvandling. Inbunden utgåva slutsåld. ENGLISH
Veganerna
Om djurrättsrörelsens genombrott och andra laddade frågor: Vem har rätt att döda och varför?
Arena texter 1993-2013
Antologi. Jubileumsbok med det bästa ur magasinet Arena 1993-2003.
Att störa homogenitet
Antologi. Om kulturell renhet, homogena folk och det som stör bilden av Sverige.
Tungan på vågen
Antologi. Om vågmästeri, balansakter och populism i det samtida Europa.
Aktuella seminarier
Högerextremismen i Europa (Alingsås 3/11)
Högerextremismen i Europa (Göteborg 15/12)
Recenserat
Anabel Hernández: Narcoland - The Mexican Drug Lords and Their Godfathers
Ioan Grillo: El Narco - The Bloody Rise of Mexican Drug Cartels
Sigve Indregard (red): Motgift - akademisk ­respons på den nye høyreekstremismen
Alana Lentin och Gavan Titley: The Crisis of Multiculturalism - Racism in a Neoliberal Age
Börje Olsson (red): Narkotika - om problem och politik
Kofi Annan m fl: War on drugs (rapport från Global Commission on Drug Policy)
Johan Anderberg: Cannabusiness
Antonio Salas: El Palestino - una infiltración de las redes del terrorismo internacional
Wendy Hunter, Kurt Weyland, mfl: Leftist Government in Latin America - Successes and Shortcomings
Sebastian Edwards: Left Behind - Latin America and the False Promise of Populism
Ingrid Betancourt: Även tystnaden har ett slut
Garry Leech: Beyond Bogotá - Diary of a Drug War Journalist in Colombia
Tom Feiling: The Candy Machine – How Cocaine Took Over the World
Alfredo Rangel (red): La batalla perdida contra las drogas: legalizar es la opción?
Marc Gonsalves, mfl: Out of Captivity - Surviving 1 967 days in the Colombian Jungle
Mike Davis: Evil Paradises – Dreamworlds of Neoliberalism
Nikolas Kozloff: Revolution! South America and the rise of the new left
Martin Sivak: Jefazo - Retrato íntimo de Evo Morales
Zoé Valdés: La Ficción Fidel
Bra platser
American Prospect
Counterpunch
Democracy Now!
Eurozine
Guardian Weekly
Information
La Jornada
Le Monde Diplomatique
New Left Review
OpenDemocracy
Sin Permiso
South of the Border News
The Economist
The Nation
Dagspress
Clarín (Argentina)
El Mercurio (Chile)
El Pais (Spanien)
El Tiempo (Colombia)
Folha de Sao Paulo (Brasilien)
La Razón (Bolivia)
La República (Peru)
Los Angeles Times (USA)
New York Times (USA)
Reforma (Mexiko)
Últimas Noticias (Venezuela)
Blogg
Akuhujan
Annika Dalén
Caracas Gringo
Dosis de personalidad
Drogsociologi
Erik de la Reguera
Erik Halkjaer
Erik Jennische
Fri abort
Karolina Ramqvist
George Monbiot
Henrik Jönsson
Isobel Hadley Kamptz
John Swedenmark
Jonas Thente
Kalle Palmås
Kulturekonomi
Lars Vilks
Latin America News Review
Latin American Thought
Linna Johansson
Marc Cooper
Memory in Latin America
Per Wirtén
Rasmus Fleischer
The Latin Americanist
Todos Somos Geckos
Upside Down World